Sköldkörtelproblemen har ökat i Sverige. Idag är nästan en halv miljon diagnosticerade, Karin Björkegren Jones intervjuar Patrick Wahlberg om sköldkörteln. Flera konkreta tips och näringsråd för sköldkörteln finns i intervjun. Denna artikel är ett utdrag ur Karins bok Balans – Naturlig väg till friskare sköldkörtel där Patrick intervjuas av Karin.
Kontakta vår kundtjänst på [email protected] för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa om du lider av besvär med sköldkörteln.
Karin:
Sköldkörtelproblemen har ökat i Sverige. Idag är nästan en halv miljon diagnosticerade, vad tror du det beror på?
Patrick:
Även om man givetvis inte kan ge ett definitivt svar på anledningen till varför fler, relativt sett, behandlas för sköldkörtelsjukdomar idag jämfört med för tio år sedan, vågar jag påstå att det inte handlar om bättre undersökningsmetoder utan om andra faktorer. Jag vill även inflika att jag tror att det även finns ett stort mörkertal när det gäller framförallt hypotyreos, det vill säga underfunktion i sköldkörteln. Jag tror att fler än man kan ana lever med besvär relaterat till sköldkörteln utan veta att besvären egentligen kommer av en dysfunktionell sköldkörtel och jag tror dessvärre att vården missar att diagnostisera dessa korrekt. En viktigt del av ökningen i antalet sköldkörtelsjuka, som för övrigt är mycket stor, tror jag handlar om en kombination av livsstilsfaktorer. För att förstå hur livsstil och sköldkörteln hänger ihop behöver man först titta på fysiologin kring sköldkörteln och dess koppling till andra organ i kroppen.
Sköldkörtelhormonerna (T3 och T4) reglerar basalmetabolismen och varenda cell i kroppen behöver sköldkörtelhormoner för att reglera sin metabolism. Ökad sköldkörtelproduktion får dock fler konsekvenser än bara ökad kroppstemperatur och snabbare puls. Genom att kroppens cellmetabolism ökar påverkas även kroppen och hjärnans tillväxt hos barn och nervsystemet aktiveras i högre utsträckning.
Sköldkörtelhormoner är för övrigt inte bara viktigt för människan. Exempelvis utvecklas inte grodyngel till grodor om man tar bort sköldkörtelhormonerna från grodyngel. Dessutom kommer en ökad produktion av sköldkörtelhormoner leda till att man förbränner mer lagrad energi i form av glykogen och det omvända sker givetvis vid minskad sköldkörtelhormon-produktion.
Sköldkörtelhormoner reglerar fettmetabolism och ökade nivåer av sköldkörtelhormoner innebär ökad fettmetabolism vilket i sin tur betyder att plasmakoncentrationer av kolesterol och triglycerider ökar vid hypotyreos, det vill säga kolesterol och triglycerider är omvänt korrelerat till sköldkörtelhormon-koncentrationen. Det kan vara viktigt att veta om man diagnosticeras med förhöjda lipider; primärproblemet kanske egentligen är att man lider av en subklinisk hypotyreos?
Sköldkörtelhormoner kommer även att bidra till att blodkärlen vidgar sig och att blodflödet ökar och även att blodtrycket minskar. Skelettillväxt behöver sköldkörtelhormoner, även centrala nervsystemet och autonoma nervsystemet kräver sköldkörtelhormoner. Vad som också är värt att nämna är att en underproduktion av sköldkörtelhormoner kan leda till att man känner sig mentalt slö och underproduktion är även kopplat till infertilitet.
För hög produktion leder å andra sidan till att man kan känna sig nervös och orolig. Sköldkörteln påverkar även menstruationscykeln och möjligheten att kunna bli gravid. Hypotyreos kan leda till att för mycket av hormonet prolaktin produceras. Prolaktin bidrar till att kvinnan producerar bröstmjölk men det motverkar även ägglossning så att försöka bli gravid med underfunktion i sköldkörteln är varken lätt eller en god idé. Det samma gäller i och för sig för överfunktion i sköldkörteln; det är ingen god idé att försöka bli gravid med hypertyreos.
Sköldkörteln påverkas av hypotalamus och av hypofysen. Tyreotropinfrisättande hormon (TRH) bildas i hypotalamus i hjärnan. Det stimulerar hypofysen att producera Tyreoideastimulerande hormon (TSH) som in sin tur meddelar sköldkörteln att bilda och frisätta sköldkörtelhormoner till blodet. Om det finns mycket T3 och T4 i blodet minskar TSH och vice versa. Det är en klassisk negativ feedback-loop. Det finns inte ett organ i kroppen som inte påverkas av sköldkörtelhormonerna och det är oerhört viktigt att sköldkörteln fungerar som den ska för att man ska känna att man må bra. Varför är det då fler och fler som diagnosticeras med sköldkörtelsjukdomar?
Jag vågar påstå att en ökad nivå av kronisk stress bland befolkning är en av de mer osynliga faktorer som bidrar till problem med sköldkörteln. Binjurarna som ju producerar flera viktiga hormoner, bland annat stresshormonet kortisol har en tydlig koppling till sköldkörteln. Forskning visar att kronisk stress minskar nivåerna av T3 och T4 i blodet för övrigt.
En annan faktor som jag tror bidrar till att fler personer insjuknar i sköldkörtelsjukdomar är den större exponeringen för gifter. Bland annat halogenerna klor, fluor och brom påverkar sköldkörteln negativt. Jod som behövs för att kunna producera sköldkörtelhormoner är också en halogen och de andra halogenerna är så pass lika jod att de kan tas upp av sköldkörteln istället för jod vilket inte är bra för varken sköldkörteln i sig eller för produktionen av sköldkörtelhormoner.
Sköldkörteln påverkas även negativt av tungmetaller, PCB, dioxin, bekämpningsmedel och ogräsmedel. Ett annat gift som påverkar sköldkörteln är kvicksilver. Det motverkar selen, ett ämne som behövs för sköldkörteln. Lägg därtill att vi i Sverige har selenfattiga jordar. Det gör inte situationen bättre. Vi exponeras för mer gifter idag än tidigare och det tror jag påverkar sköldkörteln mycket negativt.
En ökad andel personer med mag- och tarmbesvär tror jag även påverkar statistiken för sköldkörtel-sjukdomarna. Autoimmuna sjukdomar och inflammationer i kroppen har kopplats till en persons tarmflora och jag tror att vi kommer att få se mer forskning som korrelerar tarmfloran med sköldkörtelns hälsa.
Det kanske är långsökt men den kroniska exponeringen för blått ljus på kvällarna från telefoner, läsplattor och skärmar påverkar sömnkvaliteten negativt vilket i sin tur ökar risken för utsöndring av stresshormoner utanför den normala kurvan. Det tror jag också bidrar till besvär med sköldkörteln och många andra hälsobesvär i betydligt högre utsträckning än man kan tro.
Näringsbrist är givetvis en faktor för sköldkörtelbesvär och vi, i de nordiska länderna, har fått sämre matvanor Det är helt enkelt en större andel av befolkningen som äter sämre och sköldkörteln kräver, precis som alla andra organ och körtlar, ett konstant inflöde av specifika näringsämnen. Om de inte finns i den utsträckning som behövs fungerar inte organen som de ska.
Möjligtvis är det även så att defekta sköldkörtelhormonreceptorer i målcellerna, det vill säga sköldkörtelhormonresistens har ökat bland populationen men det är ren och skär spekulation. Jag hade inte satsat mina pengar på just den faktorn.
Jag tror att alla dessa faktorer tillsammans bidrar till att relativt sett fler diagnostiseras med sköldkörtelsjukdomar idag.
Karin:
De flesta av de här är kvinnor. Varför tror du kvinnor drabbas av det här?
Patrick:
Åtta av tio som får en sköldkörteldiagnos är kvinnor. Tre gånger så många kvinnor som män drabbas av det stora C i sköldkörteln. Det är mycket stora skillnader vilket gör att frågan blir extra viktig. Kvinnor produceras som bekant betydligt mer östrogen än män och östrogen påverkar sköldkörteln direkt och indirekt. Östrogen ökar bland annat leverns produktion av tyroxinbindande globulin, det vill säga det transportprotein som binder till T3 och T4. Om man får ökade nivåer av östrogen kommer det leda till att framförallt fritt T4 minskar vilket leder till ökad TSH. Om man inkluderar problemen med östrogendominans i sköldkörtel-ekvationen får man kanske ytterligare en förklaringsparameter till varför fler drabbas än tidigare och varför fler kvinnor än män drabbas. En annan anledning till att fler kvinnor än män drabbas är att kvinnor är mer känsliga än män för de effekter som jodbrist har på sköldkörteln.
Om jag får spekulera fritt kanske det även är så att vår kultur och vårt samhälle, som har satt orimliga krav på kvinnor idag, är en bidragande orsak till varför fler kvinnor än män får sköldkörtelbesvär. Kvinnor ska bära, föda och amma barn samtidigt som de ska göra kometkarriär på arbetsmarknaden. De ska se ut som 35 år när de är 55 år, ha ett perfekt hem, vara glada, vara aldrig felande mödrar, döttrar och partners. Det är inte heller ovanligt att kvinnan ansvarar mer för familjelogistik än mannen med allt vad det innebär när det gäller att hämta och lämna på dagis och skola. Dessutom finns det ett glastak som gör att duktiga kompetenta kvinnor får svårare att ta sig fram i karriären och även inte värderas, sett till lön, lika högt som sin manliga motsvarighet. Det skulle förvåna mig om detta inte skapar någon form av kronisk stress hos kvinnor och stress är, som jag berättade om innan, en viktig parameter i sköldkörtelproblematiken.
Karin:
Hur kan kosttillskott hjälpa?
Patrick:
Varenda cell, process och funktion i kroppen kräver rätt näring, inte bara sköldkörteln Om man lider av näringsbrist kan man gör allt annat rätt när det gäller hälsa utan att må särskilt mycket bättre. Man måste helt enkelt rätta till näringsbrister för att må helt bra och det gäller verkligen sköldkörteln.
Jod: Alla vet att jod är absolut nödvändigt för produktionen av sköldkörtelhormonerna. 100–300 mikrogram jod per dag räcker vanligtvis för en normal produktion av T3 och T4. Om man saknar jod kommer sköldkörteln att förstora sig för att försöka producera mer sköldkörtelhormoner vilket med tiden leder till struma. Brist på jod är den vanligaste orsaken i världen till varför sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormoner. Ett problem med dagens livsstil är att havssalt som är mycket populärt och som jag själv använder inte innehåller några mängder jod att tala om. Även om jag använder Celtics rena havssalter vet jag att dessa omöjligt ger mig den jod jag behöver. Jag får i mig jod via fisk och skaldjur men tar även extra iosoljod regelbundet, inte billig kaliumjodid däremot. Om man lider av hypertyreos, det vill säga överfunktion i sköldkörteln, hade jag dock personligen kontrollerat om jodbrist verkligen föreligger innan jag hade tagit extra jod.
D-vitamin: De flesta vet säkert att D-vitamin är viktigt för mer än bara starka ben och kalciumomsättning i kroppen. Forskning talar om D-vitamin som ett prohormon som är involverat i inflammation, det stora C, metaboliskt syndrom, besvär med både hjärt- och kärl men även autoimmuna besvär som Hashimotos och Graves. Forskning visar även att uttryck för vitamin D-receptorer och enzymet 1-α-hydroxylas, som används för att konvertera inaktivt D-vitamin till aktivt ökar vid det stora C i sköldkörteln. Flest receptorer för D-vitamin finns faktiskt i tarmarna, njurarna och i sköldkörteln. Man måste få i sig D-vitamin i adekvata nivåer för att ha ett väl fungerande sköldkörtelsystem. Alla vitaminer är viktiga och man får inte ha några brister om man ska må bra men om jag hade valt ett som jag absolut inte hade haft brist på så är det kanske just D-vitamin. Det finns forskning som visar att patienter med hypotyreos ofta lider av brist på D-vitamin. Det är verkligen viktigt att inte ha brist på D-vitamin, kanske speciellt om man lider av besvär med sköldkörteln.
Selen: Selen är verkligen viktigt för sköldkörteln. Det är det organ i kroppen som har mest selen per gram vävnad av alla kroppens organ. Selen fungerar som en antioxidant i sköldkörteln men är även viktig för omsättningen av sköldkörtelhormoner. Forskning visar dessutom att personer med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar (som alltså har antikropparna TPO-ak, TG-ak eller TRAK) får minskade nivåer av antikroppar, bättre status på sköldkörteln enligt ultraljud och även förbättrad livskvalitet när de tar tillskott av selen. Det gäller även Graves oftalmopati, det vill säga den ögonsjukdom som kan uppstå vid giftstruma, tillskott av selen verkar förbättra för dessa patienter enligt forskning. I Sverige har vi som sagt selenfattiga jordar så det blir extra viktigt för oss i Sverige.
Zink: Zink är viktigt om man har besvär med sköldkörteln. Zink, behövs precis som selen och koppar, för att bilda sköldkörtelhormoner och för omvandling av T4 till T3. Å andra sidan behövs sköldkörtelhormoner för att man ska kunna ta upp zink korrekt. Om man lider av hypotyreos är det extra viktigt att ta zink eftersom hypotyreos kan resultera i zinkbrist. Det finns forskning som menar att de hårbesvär, exempelvis torrt, tunt och sprött hår som hypotyreos kan leda till inte blir bra förrän man tar tillskott av zink. Zink bidrar som bekant till att bibehålla normalt hår, hud och naglar.
Järn: Järnbrist påverkar sköldkörteln negativt. Det finns en korrelation mellan hypotyreos och järnbrist, personer med hypotyreos har i genomsnitt lägre järn än friska personer. Kombinationen lågt järn och låg jod minskar fritt T3 och ökar TSH.
Tyrosin och Vitamin B12 och Vitamin B6: 40 % av alla hypotyreospatienter lider brist på vitamin B12 och det är mycket vanligt med Vitamin B12-brist bland vegetarianer och veganer. Det är inte heller ovanligt med brist på L-Tyrosin bland vegetarianer och veganer. L-Tyrosin är en aminosyra som konverterar dopamin till noradrenalin med hjälp av vitamin B6 och C-vitamin. Noradrenalin är en signalsubstans i sympatiska nervsystemet som stimulerar hypotalamus och hypofysen att aktivera produktionen av sköldkörtelhormon i sköldkörteln via hormonerna TRH och TSH. Man behöver alltså tillräckligt med Tyrosin, C-vitamin och B6, för en välfungerande sköldkörtel, speciellt om man är vegetarian och vegan
Örter: Det finns även örter som har gynnsam effekt på sköldkörteln. Leverns funktion är A och O för sköldkörteln eftersom levern bland annat hjälper till med omvandling av T4 till T3. Jag tycker även att Ashwaganda i formen Sensoril, en kraftfull adaptogen är otroligt bra om man lider av sköldkörtelbesvär genom dess funktion på binjurarna.
När det gäller alla kosttillskott är kvalitet A och O. Det är lätt att säga att man ska ta vitamin X, Y, Z men ofta glömmer man bort att det är minst lika viktigt att vara noggrann men vilken form av X, Y, Z man tar. Det är ofta bättre att inte ta kosttillskott alls än kosttillskott av dålig kvalitet. Jag tycker att Innate Response och MegaFood slår allt jag tidigare har stött på.
Karin:
Hur tar man hand om sin sköldkörtel? Hur ska man tänka?
Patrick:
Jag tror att man måste se läkning av en icke helt fungerande sköldkörtel ur ett mycket brett perspektiv. En livsstilsförändring är A och O där kost, näring, fysisk aktivitet, sömn, undvika blått ljus, återhämtning, meditation och ett stort fokus på stresshantering måste ingå i receptet. Jag har skrivit en bok om hälsa PXP – Ditt bästa jag som omfattar mycket av det jag tycker är viktigt att tänka på. Tyvärr tror jag inte att man kan bortse från vissa delar av hälsoekvationen och tro att man kommer att må helt bra och det kanske gäller just sköldkörtelbesvär i synnerhet.
Karin:
Jag tänker att jag nog haft hypotyreos innan jag fick det stora C, och ser också ett samband. Jag ska försöka forska lite i det. Men vad tänker du när jag säger så?
Patrick:
Absolut. Det finns en studie som publicerades European Journal of Endocrinology 2016 som tar upp frågan om det finns en koppling mellan sköldkörtelbesvär och det stora C i bröstet men forskarna skriver att de fann en ökad risk för det stora C i bröstet vid hypertyreos och en något minskad risk för det stora C i bröstet vid hypotyreos. Logiken till det skulle vara att höga nivåer av sköldkörtelhormoner har en östrogenliknande effekt i provrörsstudier. Det behövs givetvis fler studier men jag tror att forskarna är något på spåren även om man inte kan tala om något kausalt samband.
