Kisel & Kollagen – allt du behöver veta

Kollagen och kisel

Kollagen är det som gör att din hud och ditt hår ser strålande och ungdomligt ut. Kollagen är det som håller ihop din bindväv. Men utan detta väsentliga spårämne kan din kropp inte ens börja producera det kollagen kroppen behöver för inte bara ditt hår, din hud och dina naglar utan också för dina leder, ligament, ben och organ.

De flesta söker än ungdomens källa. Mjuk, strålande hud, glänsande hår, starka naglar, det vill säga alla kännetecken för optimal hälsa och ungdomlighet. Vem vill inte slå tillbaka klockan och se bäst ut?

Även om det kanske inte finns någon "ungdomskälla", lär forskare mer och mer varje dag om hur kroppen åldras. En av deras största upptäckter de senaste åren är kraften bakom ett väsentligt spårämne som kallas kisel eller kiseldioxid. 

Kisel verkar vara en viktig länk kroppen ska kunna producera kollagen, proteinet som gör att din hud, hår och naglar ser levande och ungdomliga. 

Hur fungerar kisel

Kisel är viktigt för många viktiga funktioner i kroppen:

• Hjälper till att föryngra huden genom att förnya kollagen- och elastinfibrer samt omforma hudens fasthet, vilket hjälper till att minska uppkomsten av fina linjer och rynkor.
• Bidrar till att  tjockare, fylligare och mer glänsande hår genom sin effekt på hårsäckarna. 
• Bidrar till att naglarna blir starkare genom att stötta nagelbädden 
• Bidrar till starka ben särskilt när du under åldrandet då kisel hjälper till att regenerera nytt ben, bibehålla bentjocklek och elasticitet.
• Främjar friska leder, brosk, ligament och senor, som alla huvudsakligen består av kollagen. 

Kisel är en av de 97 naturliga byggstenarna från vilka mineraler bildas, kisel visas på det periodiska systemet som symbolen Si och atomnummer 14. Kisel är det näst vanligaste ämnet på jorden, endast överskridet av syre. Det finns i damm, sand, stenar och damm som olika former av antingen kiseldioxid eller silikater. Över 90% av jordskorpan består av silikatmineraler.

I din kropp är kisel det tredje vanligaste spårämnet och viktigt för syntesen av kollagen och för att aktivera enzymer som påverkar styrkan och elasticiteten i din hud samt hårets fyllighet och glans. Medan vissa former av kiseldioxid, som kristallin kiseldioxid, kan vara mycket giftiga vid intag eller inandning, betraktas den kiseldioxid som används i kosttillskott som säker.

Varför behövs kisel och vad händer med kollagen

Av de 18 livsmedel som är innehåller mest kisel är 11 spannmålsprodukter. Korn som vete, korn, havre och brunt ris innehåller alla kiseldioxid, en naturlig byggsten för kollagen. Det är emellertid inget som rekommenderas i en hälsosam livsstil. Glutenfria dieter och dieter fria från vanliga spannmål är vanligtvis hälsosamma val. Det beräknas att en glutenfri diet ger 30% mindre kisel än den genomsnittliga amerikanska kosten.

Kosten är däremot inte den enda faktorn man behöver tänka på när det gäller kiselintaget. Forskningen ifrågasätter om sädesslagen innehåller tillräckligt med löslig kisel som kan tas upp i mag- och tarmkanalen. 

Kisel i mat måste först omvandlas till en form som kallas ortosilicic acid, eller OSA innan den kan absorberas, vilket kräver tillräcklig magsyra. När man åldras ökar pH-värdet och produktionen av magsyra minskar. Mindre magsyra påverkar förmågan att omvandla kisel till rätt form för kroppen ska kunna absorbera och använda den. Dessutom minskar kollagennivåerna naturligt med åldern. Det är därför man märker mer uttalade rynkor i huden, tunnare hår och mer spröda naglar när man åldras. Det är emellertid inte bara hud, hår och naglar som drabbas av lägre kollagennivåer. Kollagen ger struktur till ben, muskler, senor, ledbrosk, blodkärl och organ, inklusive hela matsmältningssystemet. 

När man är ung tillverkar kroppen tillräckligt med kollagen för att hålla vävnaderna smidiga samt hud, hår och naglar i gott skick. Det förändras efter cirka 20 års ålder. Vid 40 års ålder minskar kroppens förmåga att producera eget kollagen med cirka 25%. Vid 60 års ålder sjunker kollagenproduktionen till ungefär hälften av nivåer som man haft som ung. Vid 80 års ålder har man ungefär fyra gånger mindre kollagen. Den största förändringen sker efter klimakteriet. Kvinnor tappar vanligtvis cirka 30 % av kollagenet i huden under de första fem åren och hudens elasticitet minskar också med cirka 0,55 % varje år. Benmineraldensitet tenderar att följa ett liknande mönster hos kvinnor efter klimakteriet.

Faktorer som kan minska kollagen

Åldern spelar en stor roll för kollagenproduktionen men det är långt ifrån den enda. Följande närings-, livsstils- och miljöfaktorer kan påverka kroppens kollagenproduktion och påskynda dess förlust i hela kroppen enligt Dr. Mercola. 

• Brist på näringsämnen (aminosyror, vitaminer och mineraler) som behövs för kollagensyntes. C-vitamin är en av dessa. 
• Dålig tarmhälsa kan påverka absorptionen av viktiga näringsämnen. Probiotika förbättrar tarmhälsan. 
• Hormonobalanser mellan de essentiella hormonerna DHEA, östrogen, testosteron, progesteron och pregnenolon
• Socker och överskott av kolhydrater kan leda till små inflammationer som bidrar till hudskador
• Stress och trauma producerar för högt kortisol vilket ökar nedbrytning av kollagen och minskar benuppbyggnad och bentäthet
• Överskott av fria radikaler från rökning, luftföroreningar försämrar kollagenfibriller och minskar cellulär kollagensyntes
• Alkohol skadar din lever och torkar ut huden
• Koffein minskar signifikant cellulär syntes av kollagen
• Fysisk inaktivitet minskar kollagenomsättningen, medan träning indirekt bygger hudens tjocklek genom att öka blodflödet och därmed syrsättningen och förekomsten av näringsämnen i hud
• Otillräcklig sömn är förknippad med högre andel stresshormoner som kan påskynda nedbrytningen av kollagen
• Överdriven solexponering kan leda till skadad hud som därmed kan bli resistent mot kollagensyntes

Många av dessa faktorer involverar fria radikaler. När stora mängder fria radikaler produceras i din hud, från exempelvis rökning eller gifter påverkas kroppens kollagen negativt. Minskat kollagen eller försämrad kollagenproduktion syns i huden som torr, slapp, skyrnklig och rynkig hud. 

Tillskott av rätts sorts kisel kan hjälpa kroppen att producera kollagen som den behöver för hud, hår, naglar, ben, senor, ligament och blodkärl. 

Hur man väljer rätt sorts kiseltillskott för optimal kollagenproduktion

Upptaget av kisel är lågt. När man ska välja ett kiseltillskott är det därför viktigt att välja ett rent tillskott med hög biotillgänglighet. Upptaget kan variera från låga 1 % till extraordinära 64 %. Åkerfräken och bambu är populärt men även om innehållet av kisel i åkerfräken och bambu är högt är biotillgängligheten oerhört låg, cirka 3 %. Dessutom innehåller åkerfräken ett enzym som kallas tiaminas som kan deaktivera tiamin (vitamin B1) och som kan förvärra symtomen hos personer som har tiaminbrist.

Det finns flera anledningar till varför Dr. Mercola inte rekommenderar långvarig användning av åkerfräken som källa till kisel:

• Det kan orsaka magbesvär.
• Det fungerar som ett diuretikum och med tiden kan viktiga elektrolyter, såsom kalium, minska i kroppen. 
• Det kan orsaka allergiska reaktioner hos känsliga individer med utslag och svullnad i ansiktet som följd
• Det kan leda till hypoglykemi hos diabetiker.

Fyra andra populära kiseldioxidtillskott: kolloidal kiseldioxid, jonisk kiseldioxid, kolin OSA och kiseldioxid OSA, har biotillgänglighet på endast 7 %, 7 %, 17 % respektive 30 %

Kisel med högst biotillgänglighet 

Huvudingrediensen i Living Silica är monometylsilantriol (MMST). Med en biotillgänglighet på 64 % är Living Silica det absolut mest lättupptagliga och bästa tillskottet av kisel som finns. Living Silica är inte i formen nanopartiklar som kan vara farligt för lungorna. Efter att MMST tagits upp i tarmen metaboliseras det till biologiskt aktiv ortosilicsyra vilket är den form av kiseldioxid kroppen lätt kan använda.

Författare & granskare