Allt du någonsin behöver veta om mage, tarm, IBS, Crohns och Ulcerös Kolit
I den här artikeln får lära dig massor om de besvär som omfattar mage och tarm. Du får även riktigt bra tips på egenvård som vi vet har fungerat för mängder av våra kunder som lidit av IBS, Crohns och Ulcerös Kolit. Du får även bra tips om kosttillskott anpassat för besvär med mage och tarm.
Magtarmkanalen – där näringen tas upp
Tarmkanalen består av den långa tunntarmen och den kortare men tjockare tjocktarmen samt ändtarmen. Mestadelen av näringen tas upp i tunntarmen men en del elektrolyter tas upp i tjocktarmen och en del vitaminer syntetiseras från bakterier i tjocktarmen. I början av tunntarmen tas exempelvis järn, kalcium, magnesium och zink upp. Lite längre ner tas C-vitamin och de övriga vattenlösliga vitaminerna, förutom vitamin B12 upp. I tunntarmens slutparti tas de fettlösliga vitaminerna A-vitamin, D-vitamin, E-vitamin och K-vitamin och allra längst ner i tunntarmen tas vitamin B12 upp.
Tarmbakterierna – våra viktiga vänner
Melatonin är ett hormon som krävs för att vi ska kunna sova bra och det regleras av En genomsnittlig människa har cirka 100 000 000 000 000 mikroorganismer i matsmältningskanalen vilket alltså är mer än tio gånger så många celler som finns i kroppen. Längs med hela mag-tarmkanalen förekommer olika bakteriestammar. Tjocktarmen innehåller flest antal olika bakteriestammar och även flest antal bakterier totalt sett. En förändrad tarmfloran kan påverka näringsupptaget negativt och även ge mag-tarmbesvär som kronisk diarré och svårigheter att smälta och även ta upp fett. Probiotika som det tidigare hette, numera mjölksyrabakterier, är kanske ett av de viktigaste kosttillskotten för att optimera en god tarmfunktion men det finns även andra mycket viktiga faktorer för att optimera tarmfloran som du kommer att få lära dig mer om framöver.
IBS, Crohns och Ulcerös Kolit
Utan en välfungerande tarm blir hälsan mycket lidande och livet kan upplevas svårt och begränsat. Ett betydande andel av populationen går omkring med tarmbesvär, från lätta till mycket svåra och tarmkanalen påverkar även humöret. Tarmen innehåller flera hundra miljoner nervceller med kopplingar till centrala nervsystemet så det som händer i mage och tarm påverkar hjärnan och vice versa.
De vanligaste tarmsjukdomarna är IBS, Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. IBS eller så kallad känslig tarm är ett samlingsnamn för diffusa tarmbesvär. Crohns sjukdom och Ulcerös kolit är däremot två svåra inflammatoriska tarmsjukdomar. Vi har kunder som lidit av IBS, Crohns sjukdom och Ulcerös kolitsom blivit oerhört mycket bättre med egenvård och näringstillskott. Vi har en kund som fått ner sitt calprotectin (test som tas inom sjukvården för att upptäcka inflammation in tarmarna) från 800 till 100 på kort tid bara genom ta vissa specifika kosttillskott och följa råden som du får om du mailar oss på [email protected].
IBS
IBS kallas även colon irritabile och innebär att tarmen är extra känslig. Det är en av de absolut mest vanliga sjukdomarna i världen men man vet inte riktigt varför IBS uppstår. Dessutom är symptomen relativt ospecifika. Symtom förknippat med IBS är att man har mer eller mindre ont i magen. Man kan lida av förstoppning eller diarré, ibland om vartannat. Det är inte ovanligt med oregelbunden avföring, gaser, uppsvullen mage vid IBS. Man kan ha ett eller flera av dessa symtom men symtomen ska bestå i mer än tre månader för att det ska klassas som IBS.
Morbus Crohns
Crohns eller Morbus Crohns (mb Crohns) som den heter är en inflammatorisk mag-tarmsjukdom som normalt uppstår i tunntarmen och första delen av tjocktarmen. Crohns kan dock förekomma i hela mag-tarmkanalen. Man kan till och med få Crohns i halsen och i munnen även om det inte hör det till de vanligaste områdena. Crohns kommer normalt i skov, det vill säga perioder som mer besvärliga. Ibland ser man termen Crohns kolit men det är inte helt korrekt då kolit innebär inflammation i tjocktarmen. Man syftar då ofta på Ulcerös kolit. Till skillnad från ulcerös kolit, kan Crohns sjukdom som sagt drabba hela mag-tarmkanalen. Crohns sjukdom går också djupare in i tarmväggen än Ulcerös kolit som endast drabbar mukosan (slemhinnan). Crohns klassas tillsammans med Ulcerös kolit som en IBD (Inflammatory Bowel Disease), det vill säga en inflammatorisk tarmsjukdom.
Ulcerös Kolit
Ulcerös kolit klassas tillsammans med Crohns sjukdom som en IBD (Inflammatory Bowel Disease), det vill säga en inflammatorisk tarmsjukdom. Ulcerös kolit är en sjukdom som alltså innebär inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och eller i ändtarmen men inte i tunntarmen, till skillnad från Crohns sjukdom som kan drabba hela mag- och tarmkanalen. Man vet inte exakt vad orsaken till Ulcerös kolit är men man vet att Ulcerös kolit delvis har en komponent av ärftlighet – alla IBD har ett visst mått av ärftlighet. Ulcerös kan drabba barn men det är relativt ovanligt. Normalt insjuknar man i 20–30 årsåldern. Ulcerös kolit kommer i skov, det vill säga i perioder som är sämre som följs av perioder som är bättre men längden på ett Ulcerös kolit-skov varierar från person till person. Med rätt egenvårdsprotokoll kan man dock göra mycket för att minska symtomen eller bli helt besvärsfri.
Magsäcken – dödar bland annat skadliga bakterier
I magsäcken bearbetas den mat man äter till en lös massa som kallas kymus. Magsafterna fyller en funktion att döda bakterier och virus. Uppsvullen mage beror inte på att magsäcken svullnar upp utan på att det bildas gaser i tarmkanalen för att man inte smälter maten ordentligt, tuggar för dåligt, inte har tillräckligt med magsafter i magsäcken eller äter felaktigt. Matsmältningsenzymer kan hjälpa men man behöver ofta ta ett helhetsgrepp om hur man äter och vad man äter. Det kommer vi att hjälpa dig med i nästa brev. Ibland låter magen eller magen kurrar, det är egentligen luft som bildar små luftfickor som pressas runt i mag-tarmkanalen. En “mage” som låter hela tiden kan bero på att man inte äter tillräckligt, då mage och tarm som låter ofta beror på att den är mer eller mindre tom. En mage som låter efter måltid kan också uppstå om man kastar i sig mat utan att tugga ordentligt, något som även kan även leda till öm mage eller ont i magen. Att tugga sin mat ordentligt är ett riktigt bra, enkelt och billigt tips.
Mage och tarm påverkas negativt av stress och man bör inte äta om man är stressad. Det kan leda till att magen blir som en ballong mer eller mindre efter varje måltid. Det finns inga genvägar till en bra matsmältning. Man får exempelvis inte ha näringsbrister speciellt inte på zink, Vitamin B1 och D-vitamin om man vill ha en välfungerande magtarmkanal.
Äppelcidervinäger räcker inte för en god matsmältning
En del försöker med äppelcidervinäger för att få en bra matsmältning. Vinäger som kan göras från vilken fermenterbar kolhydratkälla som helst innebär att jäst fermenterar sockerarterna till alkohol. Sedan konverterar bakterier alkoholen till ättiksyra. Det finns även andra ämnen i vinäger men tyvärr finns det inget bra vetenskapligt stöd för att det skulle vara ett mirakelmedel för matsmältningen. Det finns ett fall med en kvinna som druckit 250 ml äppelcidervinäger per dag i sex års tid som fått svår brist på kalium, troligtvis för att hon fick en förhöjd kaliumutsöndring relaterad till den bikarbonatbelastning som äppelcidervinägern givit upphov till.
IBS, Crohns, Ulcerös Kolit eller bara “allmänt risig mage” – vad ska man göra för att bli bra?
Vad bör man göra för att blir bättre? Ska man äta LCHF, FOODMAP, stenålderskost eller AI-protokoll? Det finns otroligt mycket att göra för att förbättra besvär förknippat med mage, tarm, IBS, Crohns eller Ulcerös Kolit. Besvären är olika men vi har märkt att vårt egenvårdsprotokoll fungerar för flera av besvären med mage och tarm. Däremot räcker det inte med bara kosttillskott, man behöver även göra livsstilsförändringar på flera olika områden.Maila oss på [email protected] för ett kostnadsfritt protokoll om du lider av IBS, Crohns, Ulcerös Kolit, läckande tarm eller bara“allmänt risig mage”.
Kost vid IBS, Crohns, Ulcerös Kolit och “allmänt risig mage”
Kosten är en mycket viktig del i egenvårdsprotokollet för mage och tarm. Du får tips på bästa maten i vårt protokoll.
Sömn vid IBS, Crohns, Ulcerös Kolit och “allmänt risig mage”
Sömnen påverkar hälsan i stor utsträckning. Klockgener styr många vitala funktioner i kroppen och kommer även att påverka hormonsystem och immunförsvaret mycket kraftfullt. Sömnen är central för hälsan i allmänhet och även för tarmhälsan. I protokollet som är gratis får du våra bästa sömntips.
Fysisk aktivitet vid IBS, Crohns, Ulcerös Kolit och “allmänt risig mage”
Fysisk aktivitet är oerhört viktigt för hälsan i allmänhet och för magtarmhälsan i synnerhet. Fysisk aktivitet påverkar både tarmperistaltiken och lymfsystemet positivt. I protokollet som är gratis får du våra bästa träningstips.
Kosttillskott vid IBS, Crohns, Ulcerös Kolit och “allmänt risig mage”
Maila oss på [email protected] för att få en lista på de kosttillskott vi rekommenderar.
Mental stress och obearbetad sorg vid IBS, Crohns, Ulcerös Kolit och “allmänt risig mage”
Stress kan ligga bakom, vara en del av eller påverka bland annat flera olika hälsobesvär, alltifrån hudbesvär till besvär med mage- och tarm.
Lite grundläggande biokemi gällande stress: Vi får naturliga stressreaktioner i kroppen på omedelbara hot vilket räddade livet på oss när vi levde på savannen. När vi blev jagade av en tiger eller ett lejon skickade hypotalamus i hjärnan en kombinerad hormon- och nervsystemssignal via det sympatiska nervsystemet och blodbanan till binjurarna vilket fick dem att producera adrenalin och kortisol. Adrenalin ökar andningsfrekvensen, pulsen och blodtrycket för att vitala delar för akut överlevnad, dvs musklerna ska få syre och energi. Blod dirigeras bort från magtarmkanalen. Kortisol ökar blodsockret genom en process som heter glukoneogenisis. Kortisolinsöndringen kommer även att nedreglera immunförsvaret, matsmältningen, cellreparering, återuppbyggande funktioner och reproduktion, det vill säga energikrävande och långsiktiga funktioner som inte är vitala vid ett akut hot i eller i en fight or flight-situation.
Om du har upplevt kronisk, det vill säga långvarig stress kan det påverka hälsan oerhört negativt, bland annat matsmältningen vilket i sin tur påverkar många organ i kroppen, immunförsvaret, magtarmkanalen och även sköldkörteln via den så kallade HPA-axeln. Det finns även en koppling mellan centrala nervsystemet och magtarmkanalens nervsystem, det enteriska nervsystemet. Du kan alltså ha blivit jagad av en tiger under flera års tid vilket kan ta en del på hälsan, framförallt magtarmsystemet. Med ett nedsatt immunförsvar, magtarmbesvär, eventuella sömnbesvär och dålig kost blir kroppen en ypperlig miljö för olika mikroorganismer att frodas och i förlängning kan långvarig stress leda till inflammationer, besvär med svamp, viktuppgång men även viktnedgång och ofta påverkas just sköldkörteln starkt av kronisk stress. Lägg till eventuella gifter, för lite sömn och för lite fysisk aktivitet så har du ett recept för sjukdom. Därför är det bra att bearbeta även stress och förluster. Det finns flera olika metoder för att göra detta varav en återfinns här. Ett av de få kosttillskott vi känner till som hjälper mot kroppens svar på stress är Ashwaganda. Man bör givetvis försöka finna själva orsaken till det som stressar och ta hand om det först och främst.
Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.
Källor & vetenskapliga referenser
Ford, A. C., Moayyedi, P., Lacy, B. E., Lembo, A. J., Saito, Y. A., Schiller, L. R., ... & Quigley, E. M. (2014). The American journal of gastroenterology, 109(Suppl 1), S2-S26.
Peyrin-Biroulet, L., Panés, J., Sandborn, W. J., Vermeire, S., Danese, S., & Feagan, B. G. (2017). Clinical Gastroenterology and Hepatology, 15(3), 348-354.
Langhorst, J., Elsenbruch, S., Koelzer, J., Rueffer, A., Michalsen, A., Dobos, G. J., & Schedlowski, M. (2007). The American journal of gastroenterology, 102(2), 270-276.
Jairath, V., Feagan, B. G., & Samaan, M. A. (2017). Alimentary Pharmacology & Therapeutics, 45(9), 1145-1161.
Dignass, A., Van Assche, G., Lindsay, J. O., Lémann, M., Söderholm, J., Colombel, J. F., ... & Stange, E. F. (2010). Journal of Crohn's and Colitis, 4(1), 63-101.
Ford, A. C., Chey, W. D., Talley, N. J., Malhotra, A., Spiegel, B. M., & Moayyedi, P. (2018). Archives of internal medicine, 169(7), 651-658.
Fournier, N., D'Haens, G., & Lemann, M. (2019). Alimentary Pharmacology & Therapeutics, 49(12), 1484-1496.
Lichtenstein, G. R., Loftus Jr, E. V., Isaacs, K. L., Regueiro, M. D., Gerson, L. B., & Sands, B. E. (2018). The American Journal of Gastroenterology, 113(4), 481.
Burisch, J., Jess, T., Martinato, M., Lakatos, P. L., & ECCO-EpiCom. (2013). Journal of Crohn's and Colitis, 7(4), 322-337.
Lichtenstein, G. R., Loftus Jr, E. V., Isaacs, K. L., Regueiro, M. D., Gerson, L. B., & Sands, B. E. (2018). The American Journal of Gastroenterology, 113(4), 481.
