Riktiga wholefood- och rawfoodkosttillskott, finns det?

Startingrediens vs slutingrediens

Alla kosttillskott, oavsett om de är syntetiska isolerade eller whole food, har någon form syntetisk isolerad vitamin eller mineral med i tillverkningsprocessen. Emellertid är det stor skillnad på huruvida den syntetiska vitaminen eller mineralet är startingrediens eller om det är slutingrediens. En startingrediens är den eller de ingredienser som tillverkningsprocessen startar med och slutingrediensen är de slutliga ingredienser som personen stoppar i sin mun när de tar kosttillskottet. När en växt tar upp exempelvis icke-organiskt järn (startingrediens) i marken via sitt rotsystem är det inte samma järn som du stoppar i munnen. Plantan använder kelatorer exempelvis organiska syror, aminosyror och kolhydrater för att få järnet att passerar cellmembran i plantan. Det järn som nu finns i växtens cellmembran (slutingrediens) är bundet till kofaktorer. Den form som järnet hade i jorden, dvs startingrediensen kommer inte att spela roll för den form som slutingrediensen har. På samma sätt fungerar start- och slutingrediens i whole food-kosttillskott.

Räcker det inte med superfoodulver av torkad mat (bär, örter m.m.)?

Endast torkad mat (i pulver eller i hel form) kan inte göra anspråk på att garanterat innehålla ett visst antal milligram eller mikrogram av ett mikronäringsämne. Om man exempelvis äter 100 g skalad apelsin kan man hoppas på att den innehåller bland annat 51 mg C-vitamin, 150 mg kalium, 13 mg magnesium, 54 mg kalcium, 26 mcg folat, 7,4 mikrogram retinolekvivalenter och så vidare. Dock kan man aldrig veta om mängden av dessa mikronäringsämnen verkligen stämmer för den specifika apelsin man precis har stoppat i sin mun. Det samma gäller alla torkade superfoodpulver oavsett om det är blåbär, nypon eller acai. Innehållet av mikronäringsämnen i den specifika frukt, bär eller superfoodpulver som du stoppar i munnen beror på jordens kvalitet, vilken sort det är (förädlingsgrad), hur och när frukten skördas, eventuella skador som uppstår under skörden, torkmetod (detta är trolgtivis en av de mest avgörande parametrar för näringsstatus), förvaringstid, förvaringssätt, transporttid, eventuella transportskador m.m. Med andra ord kan man inte med ett torkat pulver av mat eller hel torkad mat säga att man får i sig x antal mg eller mcg av ett specifikt näringsämne. Det skulle kräva att man gjorde analyser som HPLC (High-performance liquid chromatography) för vitaminanalys och ICP (Inductively coupled plasma) för mineralanalys på varje enskild livsmedelsbatch vilket inte sker. Torkad mat är inte kosttillskott. Anledningen till att man tar kosttillskott är istället för att man:

1. Vill försäkra sig om att man får i sig en viss mängd av ett efterfrågat och specifikt mikronäringsämne i rekommenderat dagligt intag eller i terapeutisk dos.
2. Kompensera för den moderna livsstilens större förbrukning av mikronäringsämnen i jämförelse med vad vår biokemi är anpassad för. Detta sker eftersom metabolismen och de biokemiska processerna av och med mikronäringsämnen har utvecklats under miljontals år utan hänsyn den moderna livsstilens problem: exempelvis kommer bekämpningsmedel, avgaser, artificiellt ljus, miljöförstöringar, tungmetaller, hormonstörande plaster, exogena fria radikaler, försämrat upptag på grund av magtarmbesvär m.m. göra att det kan ställas högre krav på intag av mikronäringsämnen än vad man kan få i sig via endast kost.

Olika typer av kosttillskott

Som vi skrev ovan finns det olika typer av kosttillskott. Enkelt kan man dela in dem i syntetiska isolerade kosttillskott och kosttillskott av wholefood. Inom de syntetiska isolerade kosttillskotten finns det olika kvalitetsskillnader och detsamma gäller även för kosttillskott av wholefood. Låt oss först er på vad skillnaden mellan syntetiska isolerade kosttillskott och wholefood-kosttillskott är. Syntetiska isolerade kosttillskott innehåller en molekyl, exempelvis askorbinsyra, som är en molekyl med den kemiska formeln C6H806. En vanlig C-vitaminbrustablett kommer att innehålla askorbinsyra (C6H806) och lite annat också: Sötningsmedel (natriumcyklamat, sackarinnatrium), färgämnen (riboflavinnatriumfosfat E101, rödbetsextrakt E162), maltodextrin, smakämne (apelsinsmak innehållande sorbitol, mannitol, apelsinolja, mandarinolja), natriumvätekarbonat, vattenfritt natriumkarbonat, vattenfri citronsyra, risstärkelse, natriumcitrat. I ett något bättre syntetiskt isolerat C-vitaminkosttillskott kanske man har tillsatt några bioflavonoider, vanligtvis rutin, hesperidin och quercetin, till askorbinsyran. Det är dock fortfarande ett syntetiskt isolerat kosttillskott men givetvis bättre än brustabletten. Ett kosttillskott av wholefood innehåller däremot alltid någon form av hel mat och/eller näringsjäst (varför näringsjäst används för vissa specifika mikronäringsämnen beskrivs längre ned)” och man väljer normalt mat som i sitt naturliga tillstånd innehåller den vitamin och/eller mineral som man vill tillverka. Det vill säga, om man exempelvis ska göra ett A-vitamintillskott använder man morötter eftersom dessa naturligt innehåller betakaroten. Däremot använder man apelsin, blåbär eller andra frukter och bär om man ska tillverka ett C-vitamintillskott eftersom dessa just är rika på C-vitamin i sitt naturliga tillstånd och därmed innehåller alla de kofaktorer som är kopplade till den naturligt förekommande askorbinsyran. Man använder Saccharomyces cerevisiae som är en form av näringsjäst eftersom den är rik på mineraler och B-vitaminer när man ska tillverka just dessa mikronäringsämnen. Som startingrediens använder man en syntetisk isolerad vitamin eller mineral vilket alltså kommer att garantera att slutprodukten har den mängd av näringsämnet som faktiskt står på burken. Därefter tillsätter man själva maten och enzymer så att den syntetiska isolerade vitaminen eller mineralen binder till alla de kofaktorer som finns naturligt i maten. Man får då en slutingrediens som dels har en garanterad mängd av ett specifikt mikronäringsämnen, plus att man har alla de synergistiska ämnen: peptider, proteiner, lipider, kolhydrater, fytokemikalier, aminer, terpener, karotenoider, organiska syror, flavonoider, svavelföreningar, isoflavonoider, antocyanider, fenoler, enzymer, koenzymer m.m., som alltså kallas kofaktorer. De fungerar i ett mycket komplext samspel med mikronäringsämnet och det är alla ämnen tillsammans bidrar till maximalt upptag av cellen (inte bara av blodet). Detta är den stora skillnaden mellan syntetiska isolerade vitaminer och mineraler och vitaminer och mineraler av whole food. Båda har använt en syntetisk isolerad vitamin eller mineral men den ena har den kvar som slutingrediens medan den andra har kopplat den till naturliga kofaktorer.

Näringsämnen i mat binds alltså till många olika signalmolekyler, kofaktorer, ibland kallat carrier co-factors. Endast ett enskilt isolerat ämne räcker inte för att cellen på ett optimalt sätt ska ta upp näringsämnet i fråga. Whole food försöker i största mängd ta hänsyn till och inkludera alla dessa ämnen och samtidigt innehålla en garanterad, ibland terapeutisk, dos av ett enskilt mikronäringsämne. Mat kommer givetvis alltid att vara och bör alltid vara den primära källan till näring och därefter kommer kosttillskott. Om man dock ska ta kosttillskott anser vi att de ska vara så nära mat det bara går.

Låt oss titta på exemplet magnesium, ett mycket viktigt mineral där brister förekommer i samhället. En studie publicerad i Journal of the American College of Nutrition visade att cirka 68 procent av den amerikanska befolkningen får i sig mindre en den rekommenderade dagsdosen av magnesium.[1] Forskaren Russel Jaffe med specialisering inom molekylärbiologi, klinisk patologi och kemisk patologi menar att upp mot 75 procent av befolkningen har brist på magnesium och att det beror på:

• magnesiumbrist i den jord som våra grödor odlas i.
• att häften av befolkningen och majoriteten av befolkningen som är kroniskt sjuka har besvär med deras kalcium-magnesium ATPase enzym vilket slussar in kalcium och magnesium in till cellen.

Magnesium är oerhört viktigt och det är ett av de viktigaste buffringsmineraler som reglerar pH-värdet i cellerna. Magnesiumbrist förstärks därför för personer som har ett något för lågt pH-värde. Magnesium är efter kalium det mest förekommande mineralet i cellen och det fjärde mest förekommande mineralet i kroppen efter natrium, kalium och kalcium. En muskelcell som saknar magnesium kommer att bygga upp för mycket mjölksyra och därmed bli sur vilket ökar risken för muskelkramp och skador. Magnesium ingår även som kofaktorer i mängder av olika enzymreaktioner i kroppen.

Det finns ett antal isolerade syntetiska varianter av magnesium: magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumoxid, magnesiumglycinat, magnesiumcitrat, magnesiummalat, magnesiumfumarat, magnesiumsuccinat, magnesiualfaketoglutarate får att nämna några få. Om man nu väljer att ta ett syntetiskt isolerat magnesiumtillskott är det oerhört viktigt att känna till vilken form av magnesium som intas. De billigare formerna (magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumoxid) ska man helt enkelt undvika om man tar ett syntetiskt isolerat magnesiumtillskott eftersom nackdelarna riskerar att överväga fördelarna med denna typ av tillskott. De övriga syntetiska isolerade formerna är acceptabla som tillskott men de kommer inte att innehålla alla de hittills kända men även okända kofaktorer som förekommer naturligt i magnesium i livsmedel.

För ett wholefoodtillskott spelar det dock absolut ingen som helst roll vilken form av magnesium som används som startingrediens eftersom slutingrediensen inte kommer att innehålla en isolerad magnesiummolekyl/jon ändå. Innate Response använder magnesiumklorid som startingrediens, vilket alltså i ett syntetiskt isolerat kosttillskott inte är en form av magnesium att rekommendera. Magnesiumkloriden kommer långsamt att adderas till en form av näringsjäst kallad saccharomyces cerevisiae. Man tillsätter specifika peptider till näringsämnet som har ett enda syfte, nämligen att mikornäringsämnet ska penetrera cellväggen och att livsmedlet (i det här fallet saccharomyces cerevisiae) ska metabolisera mikronäringsämnet ifråga.

Precis som när en växt tar upp ett icke-organiskt magnesiumsalt eller annat mikronäringsämne från jorden och gör det biotillgängligt genom att det penetrerar växtens cellväggar och därmed blir organiskt och biotillgängligt magnesium kopplat till alla de kofaktorer som finns naturligt i plantan, kommer magnesiumkloriden att penetrera celler i saccharomyces cerevisiae och binda till de alla kofaktorer som normalt finns i magnesiumrika livsmedel (Notera att magnesium finns naturligt i saccharomyces cerevisiae.) Mikronäringsämnet växer alltså samman med saccharomyces cerevisiae precis som när en planta tar upp ett mineral ur jorden. Den generation som knoppas av i nästa steg från blandningen har nu magnesium inväxt i saccharomyces cerevisiaes celler med alla naturligt förekommande kofaktorer närvarande. Några av dessa kofaktorer är glykoproteiner, lipoproteiner, antioxidanter, glutation, CoQ10 och SOD (Superoxiddismutas). Dessa kofaktorer finns alltså naturligt i saccharomyces cerevisiae som är en mycket näringsrik jäst och de tillsätts alltså inte exogent.

Med andra ord är ett kosttillskott som är 100 % wholefood sådant att man har ett mikronäringsämne som helt har inkorporerats in i livsmedlets celler kopplat till alla de kofaktorer som finns naturligt i mat. Det går alltså inte att endast blanda en syntetisk isolerad vitamin eller mineral med torkad mat och skaka om eftersom det inte kopplar till eller får mikronäringsämnet att växa samman med de för biotillgängligheten oerhört viktiga kofaktorerna.

Saccharomyces cerevisiae används för en del mikronärginsämnen men inte för alla

Man använder saccharomyces cerevisiae för alla mineraler och alla B-vitaminerna förutom folat som görs med ekologisk broccoli och biotin som görs med ekologiskt råris. C-vitamin görs med ekologiska apelsiner, blåbär och tranbär. Betakaroten med ekologiska morötter, alla åtta E-vitaminer med ekologiskt råris, K-vitamin med kål. Dessutom tillsätts till wholefoodtillskott mängder av olika grönsaks, frukt, bär- och örtblandningar, exempelvis: Hallonblad, ingefära, kamomill, spenat, maskrosblad, maskrosrot, brännässla, Åkerfräken, Persilja, Morot, Rödbeta, gurkmeja, rosmarin, oregano för att nämna några.

A-vitamin, betakaroten, C-vitamin, E-vitaminerna och K-vitamin finns inte naturligt i saccharomyces cerevisiae och kommer om de tillsätts omedelbart att inaktivera saccharomyces cerevisiae. Eftersom det inte finns några naturliga receptorer för dessa näringsämnen kommer saccharomyces cerevisiae inte att metabolisera och ta upp dessa näringsämnen. Man kan alltså inte använda saccharomyces cerevisiae för dessa typer av vitaminer. Eftersom syre är närvarande under fermenteringsprocessen skulle man förutom att få inaktiv jäst även få oxiderade former av betakaroten, C-vitamin och E-vitamin. Dessutom växer inte saccharomyces cerevisiae vid för lågt pH så tillskott av exempelvis askorbinsyra avbryter tillväxten. Det finns två undantag där man på senare år har upptäckt hur man kan få vitaminerna D3 och B12 att metaboliseras av saccharomyces cerevisiae. (Saccharomyces cerevisiae producerar vitamin D2 naturligt så det finns receptorer i Saccharomyces cerevisiae celler som lätt även binder till vitamin D3).

Varför används saccharomyces cerevisiae, näringsjäst?

Saccharomyces cerevisiae används för att det uppvisar den komplexa cellstruktur som växter har samtidigt som Saccharomyces cerevisiae växer lättare än växter och lätt tar upp mikronäringsämnen i dess celler och binder mikronnäringsämnen till kofaktorer. Dessutom är Saccharomyces cerevisiae mycket näringsrikt och har spelat en viktig roll för människan. In vitro har Saccharomyces cerevisiae visat sig förhindra tillväxt av Candida Albicans, Saffylockoker och E-Coli. Saccharomyces cerevisiae dessutom använts i mängder av studier utan att skapa besvär eller sjukdom och det fungerar dessutom som ett probiotika samt binder till sig bakterier och stimulera fagocytos. Saccharomyces cerevisiae innehåller mest Glucose Tolerance Factor (GTF) av alla ämnen man hittills har studerat och den viktiga antioxidanten Super Oxide Dismutase (SOD) upptäcktes först i Saccharomyces cerevisiae. Det är ett oöverträffat livsmedel för de flesta B-vitaminerna, D-vitamin och alla mineraler när det gäller wholefoodtillskott.

Vad innehåller saccharomyces cerevisiae, näringsjäst?

Saccharomyces cerevisiae är oerhört näringsrikt. Det innehåller:

• Polysackarider: långa kolhydratkedjor av främst glukan och mannan
• Minst 40 % protein
• SOD
• Glutation
• Spårämnen
• Betaglukaner
• GABA
• Liponsyra
• Mikronäringsämnen: mineraler och B-vitaminer med tillhörande kofaktorer.

Saccharomyces cerevisiae är en jäst, hur är det för en person med jästallergi?

Det är ofta de yttre cellväggarna i jäst som de flesta reagera mot. I Innate Response Saccharomyces cerevisiae är de yttre cellväggarna redan bearbetade med proteolytiska enzymer för att reducera all form risk för jästallergi. Vanligtvis reagerar personer mot soja, gluten och rester av mjölkprodukter som inte sällan finns i kosttillskott. Innate Response är helt fritt från detta.

Saccharomyces cerevisiae är en jäst, hur är det för en person med candida?

I artikeln ”Nutritional Yeasts and Yeastophobia” i juninumret år 1999 i Whole Foods Magazine intervjuar forskaren Richard A. Passwater, Ph.D. en av världsauktoriteterna på Saccharomyces cerevisiae, Dr. Seymour Pomper (B.S. i bakteriologi vid Cornell University och M.S. och Ph.D. i mikrobiologi och genetik från Yale University) säger: ”Jag är inte medveten om ett enda fall av Saccharomyces cerevisiae som visat någon form av patogen effekt hos människor, vilket vissa strängar av Candida har. Det är därför som man inte ska använda ordet ’jäst’ för brett eftersom en jästform, Saccharomyces cerevisiae har tjänat mänskligheten medan en annan jästform, Candida utilis, däremot kan skapa sjukdom”

Innate Response testar varje batch hos tredjepartslaboratorium för aktiv jäst/svamp samt mögel för att garantera att det inte förekommer i produkten.

Vilka startmaterial används för Innate Response?

De startingredienser som Innate Response använder (vitaminer och mineraler) är USP (United States Pharmacopeial Convention). USP är en icke-vinstdrivande forskningsbaserad institution som sätter standards gällande styrka, kvalitet och renhet för mediciner, livsmedelsingredienser, vitaminer, mineraler över hela världen. USPs standards är utvecklade och kontrollerade av mer än 850 experter på området. USP-National Formulary innehåller mer än 4500 monografer över tillskott, mediciner bland annat och år 2006 togs även Food Chemicals Codex (FCC) över, vilket är en motsvarande samling av kvalitetsstandards för livsmedelsingredienser. USP började år 1820 med att standardisera örter och mineraler och började år 1930 med vitaminer och idag har de etablerade monografer för alla vitaminer och mineraler som finns. Det är alltså högsta kvalitet av vitaminer och mineraler som Innate Response använder som startingrediens (Observera alltså att det är startingrediens och inte slutingrediens.)

Hur kan ett kosttillskott vara rawfood?

Antag att du precis har köpt ett 100 % ekologiskt superfood-pulver eller ett kosttillskott som säger sig vara wholefood. Även om råvaran är 100 % ekologisk, varsamt plockad och skonsamt förvarad så kommer dock nästa steg i processen: torkning och malning. Torkmetoden kommer troligtvis vara allt annat än skonsam. De flesta av alla kosttillskottföretag använder sig av en av följande två torkmetoder:

Drum drying & spray drying

• Trumma kopplat till en värmepistol som ”sprayar” värme över det juicade livsmedlet
• Temp: ca + 350 grader C.
• Extremt snabb metod som kan hantera enorma mängder åt gången
• Får fortfarande kallas whole food, men inte RAW-food

Kommentar: Inte mycket av vitaminer och antioxidanter finns kvar i ett livsmedel efter att det har behandlats i + 350 grader Celcius.

Freeze drying

• Bälte kopplat till kylelement som fryser det juicade livsmedlet
• Temp: ca -150 grader C.
• Bevarar färg
• Får fortfarande kallas whole food och även RAW-food

Kommentar: Cellväggar expanderar samt brister och viktiga näringsämnen kan riskera att skadas men det kan fortfarande stå RAW på förpackningen eftersom livsmedlet inte har hettats upp. De flesta har ätit frysskadad mat som har legat i en vanlig frys som håller cirka -20 grader Celcius och det är givetvis inte bra. Feeze drying använder betydligt kallare temperatur än som finns i en frys och risken finns alltså för att livsmedlet skadas. Emellertid är freeze drying betydligt bättre än drym & spray drying.

Refractance Window Drying

Innate Response och MegaFood använder en annan torkmetod, Refractance Window Drying, för en klar majoritet av sina råvaror. Den är dyrare och långsammare men betydligt mer skonsam för råvaran som aldrig hettas upp över 42 grader. Faktum är att inget steg i tillverkningsprocessen håller över 42 grader någonsin, varken juicning, malning, bioreaktor, torkning, roller compaction, eller tablettering. Vi känner inte till något annat företag som har valt att investera i denna metod. En anledning är att varje Refractance Window drying-maskin kostar cirka 1 miljon USD (cirka 25 gånger så mycket som en drym & spray drying och fyra gånger så mycket som freeze drying). En annan anledning är att metoden är som sagt långsam men slutprodukten håller längre, motstår oxidering och degradering bättre och framförallt bevaras färg, fytonäringsämnen och mikronäringsämnen.

Slutord

Som vi skriver i vår filosofiförklaring nummer #3: ”Vi tycker att det är viktigt med kosttillskott men vi tycker att goda kostvanor är viktigare. Inga tillskott i världen kan ersätta goda kostvanor. Vi tror att det absolut viktigaste för hälsan är att äta rätt och att röra på sig och därför tycker vi att man bör börja sitt hälsosamma liv med dessa faktorer i åtanke och därefter komplettera med kosttillskott...”.

Om man ska äta kosttillskott, vilket vi tror höjer de allra flestas näringsstatus, och göra det regelbundet är vi dock övertygade om att dessa ska vara så nära mat som möjligt och att ett bra wholefood kosttillskott är det som kommer att vara bäst över tid. ”

Författare & granskare